Efter jobbet på fredagen styrde jag kosan till Årsta, där jag blev upplockad av A för fortsatt resa mot helgens första stopp i Nykvarn. En spelkväll var arrangerad av några gamla arbetskollegor till A, och efter att ha letat reda på lite mat, hittade vi även fram till roligheterna. På spelschemat stod Smallworld, ett inte helt okomplicerat spel, som nog definitionsmässigt hamnar med viss tydlighet på den nördigare sidan av spelskalan. Perfekt för oss med andra ord. 🙂 Trots att spelet till stor del gick ut på strategiskt tänkande och planering (inte mina starka sidor) stod jag mig bra i konkurrensen, och kammade hem pallplats.
Efter att ha beundrat Es och As fina hus på landet med tillhörande plyschmedaljongtapeter i mossgrönt (så himla häftiga!) och socialiserat färdigt, styrde vi vidare söderut. Mitt i natten trillade vi in hemma hos svärföräldrarna och knoppade rätt snart in (så skönt med en bäddad säng som väntar) och sussade sött.
Stegräknaren stannade med 10830 steg inmatade. Bra gjort!
Lördagen bjöd på sovmorgon och den där härliga doften av nybryggt kaffe, som luktar på ett mycket speciellt sätt just här. Om det har att göra med Es fantastiska handlag med mat, eller om det är något med vattnets ph-värde ska jag låta vara osagt, men faktum kvarstår. Nybryggt kaffe doftar inte så här någon annanstans.
Eftersom vi inte hunnit fira mig i svärfamiljens sällskap, fick jag äran att dricka morgonte ur födelsedagskoppen, och en lite födelsedagspresent presenterades också 🙂 Det blev en kanna te, ja alltså en teplanta i en ytterkruka formad som en tekanna. Sedan blev det mer paketutdelning, denna gång till As pappa, som snart fyller år. Han blev glad över presenten, och satte tänderna i den lite senare under dagen.
Att hälsa på As föräldrar brukar innebära massor med god och fantasirikt komponerad mat, och det här besöket var inget undantag. På menyn under helgen fanns laxsallad, älgstek, glace-au-four (japp, svärmor vet att jag gillar maräng 🙂 ), petit-choux, kycklingpasta, och hemlagad pannbiff. Det är lätt att räkna sig till de bortskämdas skara här.
Det blev såklart lite frisk luft också, och faktiskt hittade jag en hel del trattkantareller. 🙂 Framåt seneftermiddagen fick jag med mig M ut på långpromenad, och i mörkret såg vi hur alla lyste upp sina trädgårdar med pumpor, marschaller och andra ljuskällor. Närområdet har varit hårt exploaterat de senaste fem-sex åren, och under en period har man knappt kännt igen sig när man från gång till annan åkt ut till Roxtuna. Nu har byggandet i och för sig lugnat sig lite, men fortfarande smälls det upp hus så fort man vänder ryggen till.
Kvällen tillbringades sedan med att titta på As medverkan i STAs version av Målarna känner ingen längtan, och Ms framträdande på stå-uppkursen han gick i somras. Riktigt kul!
Stegräkningen blev en duktig total om 14983 steg under lördagen.
På söndagen var det mest packning och pyssel som gällde, efter att ha tagit en duktig sovmorgon. En del ärenden inne i stan stod på schemat, A skulle titta på en cykel, och jag skulle få en present till från svärföräldrarna: en massagebänk. M hade gett mig en bok om massage med tillhörande DVD-skiva, och då passar ju en massagebänk utmärkt! 🙂 Efter lite letande och funderande lämnade vi så småningom Östergötland bakom oss, med bilen full av roliga saker. Lite pysslande blev det, men man kan faktiskt få in både en massagebänk och en cykel förutom helgpackning och oss i bilen.
När bänken väl var införskaffad var längtan att testa den stor, och när vi tagit oss hem, dröjde det inte länge innan bänken var uppställd, ljus tända och A fick avnjuta premiärmassagen. Det var mycket roligare att massera i en vettig arbetsställning, och när jag var klar med att knåda honom, fick jag själv lägga upp mig för behandling. Vilken himla bra present!
Helt klart är det en fördel att den är bärbar (jodå, jag kan faktiskt släpa runt på den själv, även om jag helst inte bär den längre sträckor än nödvändigt), för det innebär ju att man kan få massage i sommarstugan eller i Roxtuna, eller på andra bra ställen. 🙂
Stegräkningen på söndagen blev något blygsammare; 6587 st, men det är inte så konstigt. Jag har ju en massagebänk! 🙂
Tack A, E och M för fina presenter och gott sällskap, och till min egen A för att han är bäst i hela världen 🙂
KRAM
På jakt med Puman 